Ordet acceptans, att acceptera något hemskt som hänt dig kan kännas provocerande för många människor men det beror på vad du lägger i ordet. Vi tar ett exempel: Din f.d pojkvän var otrogen mot dig. Du känner dig sviken, lurad, kanske inte så värdefull och liknande känslor och tankar poppar upp.
”Nej, jag kommer aldrig acceptera vad mitt ex gjorde mot mig!” säger du för du tror att acceptera är att säga att det var ok det som hände. Att acceptera något är inte samma sak som att samtidigt erkänna att det var ok att bedra dig. Du kan acceptera fakta, detta hände, men du tycker inte för den delen att det var ok, så det är helt två olika saker. Ex-et gjorde detta mot dig, du kan inte ändra på det, det har redan hänt, det är fakta, han bedrog dig, acceptera det.
Acceptans är kraftfullt
Acceptans för saker som hänt är väldigt kraftfullt, mycket mer än du tror. Det som händer är att när du väl accepterat att detta hemska har hänt så kommer du sluta kämpa emot ett faktum som du inte kan ändra på. Ditt undermedvetna, din kropp, är väl medveten om att det hände men din hjärna vill inte acceptera det och då blir det konflikt inom dig. Du ljuger för dig själv.
En följdreaktion blir att du hamnar i överlevnadsläge- det vill säga i stress som inte är positiv för dig. Du börjar tänka tankar om det som hände och den personen som gjorde så här och därför mår du så här idag. Du hamnar med offerkoftan på, dina negativa tankar upprepas hos dig, du känner dig förtvivlad och du mår sämre och sämre. Du har dragit igång ditt stressystem och signalsystem och dina tankar skapar kemikalier och sänder signaler till din kropp som skapar negativa känslor och sen går allt runt, runt mellan kropp, hjärta och hjärna, det ena ger det andra.
Det finns människor som kan gå och bära på det som hänt dem i resten av sina liv, fortfarande bittra och låga, och mycket troligt på grund av detta dragit på sig sjukdom eller smärta i kroppen på grund av nedsatt immunförvar och inkapslade känslor. De lever inte fullt ut, de kastar bort sina värdefulla liv och kanske inte kan uppleva lycka och kärlek till sig själva och andra.
Och där vill vi ju inte vara, eller hur?
Hur ska jag göra?
Fråga dig själv: Hur mycket acceptans på en skala 1-10 har du för det som hände dig? Om det är under 10 så fundera på vad krävs av dig för att höja det till full acceptans och ta in att det inte handlar om att det var ok, utan att det hänt? Om du tycker du är en 7:a, vad är skillnaden mellan 7 och 10 för dig? Vad vinner du på att inte fullt acceptera detta?
När du säger till dig själv att du accepterar vad som hänt, så kommer din kropp slappna av och tacka dig, ditt stresssystem lugnar sig. Du har nu även en ny plattform att stå på, att gå vidare utifrån istället för att stressa kroppen och leva i det förflutna. Prova!
Monica Poshman
Ledarskapscoach
I nästa artikel kommer hur man hanterar att förlåta någon för det som hände.